Att bo i en resväska

Under mitt sommarhalvår bor jag mist sagt i en resväska/låda/mommos lappryggsäck.

Därför borde inte packandet vara någon stor sak för mig. Att packa upp och ner, planera och trycka in hör helt enkelt till normaliteterna i mitt liv. Men ändå känns det alltid lite stressigt att sätta igång med packningen. Men under mina år som erfaren packare har jag ändå insett att packandet måste ske på en gång. Det blir inte något av att börja ett par dagar i förväg, för då blir alltid någonting bortglömt. Bäst är att packa allt på en gång, under stress och evigt pressande för att få fast dragkedjan. Då blir det bäst.

 

Söta brodern testar en av våra gigantiska kappsäckar :D

Härnäst är det väskan som ska följa med till Köln som ska fyllas med alla nödvändigheter. Det är alltid lite jobbigt att packa för något man väntat på. En resa som man vill ska vara perfekt, allt nödvändigt ska med, men ändå ska det finnas oändligt med plats för shopping och souvenirer.. :D

Kort sagt: pass, pengar, gott sällskap och bra humör är nog det ända som behövs för att en resa ska bli ett minne för livet. Strunt samma om favorit tandborsten blir hemma, det är ju en del av tjusningen med att resa.