Peter Buchert • Publicerad: 20.08.2014 08.29
När mormor hade för mycket mjölk i kylskåpet brukade hon steka plättar. Sylt fanns alltid – den går ju att konservera. Två glupska barnbarn ställde alltid upp som konsumenter – vad gör man inte för att undvika livsmedelssvinn? Syrran och jag åt hälften var av plättarna, och råkade de vara udda till antalet fick mormor den sista, för lite solidaritet vill man väl visa.
När EU står med obskyra volymer av överbliven mjölk och frukt i skafferiet är det för mycket begärt att ordna plättkalas. Ändå är det just vad som skulle behövas. Finland kunde bjuda på mjölken, Sydeuropa på syltingredienserna. Men det är liksom enklare att köra allt i komposten.
Finlands mjölkbönder kräver kompensation från EU:s krisfond för att deras mjölk inte går åt. Andra ska visa solidaritet för att Finland råkar vara särskilt beroende av export just till Ryssland. Inte mig emot, men kanske vi själva kunde visa lite prov på det slags solidaritet vi efterlyser så fort vi anser oss vara nödställda.
Men när syriska och afrikanska båtflyktingars döda kroppar ruttnar i de italienska hamnarna är det inte vårt problem utan Italiens. Tänk om vi höjde flyktingkvoten i stället för att sänka den, tänk om vi visade både Italien och flyktingarna lite solidaritet och tänk om vi bjöd in flyktingarna och lät dem ordna ett plättkalas för att ha något meningsfullt att göra. Det tror jag mormor skulle ha gjort.
När EU står med obskyra volymer av överbliven mjölk och frukt i skafferiet är det för mycket begärt att ordna plättkalas. Ändå är det just vad som skulle behövas. Finland kunde bjuda på mjölken, Sydeuropa på syltingredienserna. Men det är liksom enklare att köra allt i komposten.
Finlands mjölkbönder kräver kompensation från EU:s krisfond för att deras mjölk inte går åt. Andra ska visa solidaritet för att Finland råkar vara särskilt beroende av export just till Ryssland. Inte mig emot, men kanske vi själva kunde visa lite prov på det slags solidaritet vi efterlyser så fort vi anser oss vara nödställda.
Men när syriska och afrikanska båtflyktingars döda kroppar ruttnar i de italienska hamnarna är det inte vårt problem utan Italiens. Tänk om vi höjde flyktingkvoten i stället för att sänka den, tänk om vi visade både Italien och flyktingarna lite solidaritet och tänk om vi bjöd in flyktingarna och lät dem ordna ett plättkalas för att ha något meningsfullt att göra. Det tror jag mormor skulle ha gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar